Unionens stadgar

Europeiska unionens stadga om dem grundläggande rättigheterna, även känd som rättighetsstadgan, är enstaka stadga såsom reglerar primär rättigheter inom Europeiska unionen. Tillsammans tillsammans Europakonventionen samt medlemsstaternas författningar utgör den grunden på grund av mänskliga rättigheter och elementär fri- samt rättigheter inom unionen. ett ursprunglig utgåva av stadgan proklamerades högtidligt av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd samt Europeiska kommissionen den 7 december inom Strasbourg, Frankrike.^[1] Den uppdaterades och blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget den 1 december

Rättighetsstadgan innehåller enstaka rad bestämmelser om från allt rätten mot liv samt förbud mot tortyr mot likhet inför lagen, rätten till fri rörlighet på grund av personer samt rätten mot rättvisa arbetsförhållanden.

Rättighetsstadgan existerar tillämplig inom hela Europeiska unionen, dock endast på grund av unionens institutioner, organ samt byråer samt medlemsstaterna då de tillämpar unionsrätten. Ledamöterna i Europeiska kommissionen svär en ed inför EU-domstolen om för att respektera stadgan, tillsammans tillsammans unionens fördrag, i samband med a

Stadgar

Föreningens stadgar är de grundläggande reglerna för föreningen. De bestämmer hur och när föreningen har årsmöte (där i sin tur medlemmarna bestämmer vad föreningen ska göra och väljer styrelse), hur föreningens styrelse ska se ut, och mycket mer.

Stadgar för Sverokföreningen Unionen

Antagna
Ändrade , , , , , , , , , och

§1 Namn

§ Föreningens namn är Unionen.

§2 Organisationsstruktur

§ Föreningen är en ideell organisation.

§ Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

§ Föreningen har sitt säte i Stockholms stad.

§3 Syfte

§ Föreningens syfte är att främst genom organiserad fritidsverksamhet främja intresset för sällskapsspel med tonvikt på roll- och konfliktspel samt levande rollspel.

§ I föreningens verksamhet förekommer ej spel om pengar.

§4 Verksamhetsår

§ Verksamhetsåret för föreningen följer kalenderåret.

§5 Medlemmar

§ Denna stadga skiljer på två typer av medlemskap: ordinarie medlem och stödmedlem. När stadgan enbart talar om medlemmar syftar det till båda dessa kategorier.

§ Eventuella skillnader mellan de två typerna av medlemskap framgår i stadgan. Arrangemang i föreningens regi får göra skillnad på de två typerna av medlemskap, och

Unionens Stadgar och Regler – Hur Fungerade Samarbetet?

Kalmarunionen, som grundades under Margareta Valdemarsdotters ledarskap, var ett ambitiöst försök att ena de tre nordiska rikena Danmark, Norge och Sverige under en gemensam krona. Men även om unionen framställdes som en enighet, byggde den på en skör balans mellan riken med olika intressen och identiteter. Samarbetet reglerades av politiska och juridiska överenskommelser som syftade till att skapa stabilitet och samarbete, men ofta präglades unionens historia av konflikter och motsättningar.

Den grundläggande idén

Kalmarunionen byggde på principen om en personalunion, vilket innebar att de tre rikena delade samma monark men förblev separata stater med egna lagar, institutioner och skatter. Detta skiljde unionen från en centraliserad stat där makten utgick från en gemensam regeringsform. Tanken var att stärka Norden gentemot yttre hot, särskilt från Hansan och tyska furstar, och att säkra freden mellan de nordiska rikena genom att undvika inbördeskrig.

Vid ceremonin i Kalmar kröntes Erik av Pommern till kung över de tre rikena, men den faktiska makten låg fortfarande hos Margareta. Vid detta tillfälle antogs också e