Jonföreningar användning

En förening är vilken som helst kombination av två eller flera olika typer av atomer (en molekyl är en kombination av några två atomer, de behöver inte vara olika). Det finns flera olika typer av föreningar, och egenskaperna hos föreningarna kommer från typen av bindningar som de bildar; joniska föreningar bildas från jonbindningar.

Jonisk förening Definition

Joniska föreningar är föreningar där atomerna hålls ihop med jonbindningar. En jonbindning uppträder när två motsatt laddade joner lockas. En jon är en atom som antingen har fått eller förlorat en elektron och har därmed en positiv eller negativ laddning; joner har olika kemiska egenskaper än den neutrala (som anges i den periodiska tabellen) formen av atomen. Joniska föreningar består av minst ett metallelement och ett icke-metalliskt element.

Fast

Joniska föreningar är fastämnen vid rumstemperatur. Soliditet är en sats av materia där materialet är relativt motståndskraftigt mot förändringar. Dessutom är jonföreningar i allmänhet lösliga i vatten, även om de är lösliga i vatten, förändras inte det fasta tillståndet hos en förening. Ett exempel på joniska föreningar som är fasta ämnen är vanligt bordsalt, vi

Salter

Salter eller jonföreningar är jonbundnakemiska föreningar vilket består från positivt laddade katjoner samt negativt laddade anjoner sammansatta så för att nettoladdningen blir neutral, detta vill yttra noll. en exempel existerar natriumklorid NaCl (koksalt) såsom består från katjonen Na⁺ och anjonen Cl⁻. en annat existerar kalciumfluorid CaF₂ som består av katjonen Ca²⁺ samt anjonen F⁻. I detta senare fallet krävs numeriskt värde fluoridjoner per kalciumjon till att nettoladdningen skall bli noll. enstaka jon kan:

bestå från en enskild atom likt fluoridjonen F⁻ eller från flera atomer som sulfatjonen SO₄²⁻
vara oorganisk som natriumjonen Na⁺ samt kloridjonen Cl⁻ eller organisk som acetatjonen CH₃-COO⁻.

I fast form bygger jonerna upp kristaller inom ett strikt mönster. inom lösningsmedel dissocierar jonerna, samt rör sig mer oberoende av varandra. Således existerar till modell kalciumsulfat dissocierat i enstaka kalciumjon (Ca²⁺) och enstaka sulfatjon (SO₄²⁻):

En svar av krydda i vätska utgör enstaka elektrolyt, dvs lösningens joner kan leda elektricitet, något som till övrigt även smälta salter kan utföra.

Molekyler såsom innehåller både ett katjoniskt och anjoniskt center, exempelvis aminosyror kall

jonbindning och jonförening

Jonbindning är en sorts bindning. En jonförening är en kemisk förening. Det är alltså inte samma sak, men de har med varandra att göra: En jonförening är en kemisk förening som är uppbyggd av joner, d v s laddade partiklar, och den kraft som håller ihop jonerna med varandra kallas jonbindning. Det är precis samma sak som man kallar för Coulombs lag i fysiken - den starkaste jonbindningen blir om man har små joner med hög laddning, den svagaste om man har stora joner med låg laddning. Det stämmer att en kemisk förening mellan en metall och en icke-metall är en jonförening (jag vågar inte garantera att det inte finns något undantag, men jag kommer inte på något just nu). En del icke-metaller är väldigt bra på att dra till sig elektroner (så att icke-metallerna får ädelgasskal och negativ laddning), och metaller är bra på att lämna ifrån sig elektroner och bli positivt laddade joner.

"Att de delar elektronskal eller nånting" handlar snarare om den andra sortens kemisk bindning - kovalent bindning eller elektronparbindnig. Det är den sortens bindning som håller ihop atomer till molekyler (molekyler är oladdade partiklar).