Njursvikt diabetesnefropati

Nedanstående gäller patienter med en biologisk ålder under år.

 
CKD stadie I-II (GFR > 60) och U-Alb/Krea < 3. Inga kliniska tecken på njurskada

 Årligen: U-Alb/Krea-kvot (eller tU-Albumin) i morgonurin
 Hb, Na, Kalium, Krea
 Åtgärder/Målvärden

 Blodtryck /80

 HbA1c < 52 mmol/mol
 Rökslut


CKD stadie IIIa (GFR ) och/eller mikroalbuminuri (U-Alb/kvot )

 Årligen:U-Alb/Krea-kvot i morgonurinprov.
Hb, Na, Kalium, Krea.
Åtgärder/Målvärden

 Blodtryck < /80
Sätt in ACE-hämmare eller ARB även vid normalt blodtryck
Sätt in en SGLThämmare (Jardiance eller Forxiga)
Reducera Metformin till max 2 g/dag
HbA1c < 52 mmol/mol
Rökslut
LDL < 2,5


CKD stadie IIIb (GFR ) och/eller manifest albuminuri (U-Alb/Krea > 30)

 2 ggr per år:

Fullständigt Blodstatus
Na, K, Krea, Urea, Urat,
S-Karbonat, S-Alb, S-Ca, S-Fosfat
U-Alb/Krea-kvot i morgonurinprov.

Överväg eGFR (Cystatin) och/eller Iohexolclearance som underlag för diskussion med njurmedicin (se ovan)

 Åtgärder/Målvärden

 Crom-Clearance eller Iohexolclearance


CKD IV (GFR )

2 ggr pe

Diabetisk njursjukdom

God medicinsk praxis-rekommendation Diabeteksen munuaistauti

Diabetes ökar risken att insjukna i kronisk njursjukdom (diabetesnefropati), som kan leda till försämrad njurfunktion. Därför bör man fästa särskild uppmärksamhet vid riskfaktorer &#x; blodglukos, blodtryck, rökning och blodfetter &#x; och behandla dem så effektivt som möjligt.

Det förekommer medicinska termer i texten. De förklaras i slutet av denna patientversion.

Bakgrundsinformation

Det första tecken på att diabetisk njursjukdom håller på att utvecklas är vanligen att protein (äggvita) utsöndras i urinen, det vill säga ökad albuminuri. Hos en del patienter yttrar sig diabetisk njursjukdom som nedsatt GFR (glomerulär filtrationshastighet) utan ökad albuminuri. Samtidigt kan särskilt vid typ 1-diabetes konstateras retinopati (diabetesrelaterad näthinnesjukdom) och förhöjt blodtryck.

När mängden protein i urinen ökar, försämras njurfunktionen vilket till sist kan leda till svår njursjukdom. Då behöver patienten dialys (behandling med konstgjord njure).

Hos patienter med typ 1-diabetes utsöndras protein i urinen hos cirka var fjärde, när sjukdomen har räckt i 40 år. Om blodsockret och bl

  • njursvikt diabetesnefropati

    • Njurar

    De som ej visat indikator på njurskada under dem första 20 åren från sin diabetes har enstaka mycket lägre risk för att drabbas senare, det verkar det likt om vissa människor existerar mer skyddade mot njurkomplikationer. Vilka liksom har detta skydd vet man dock inte inom förväg samt det existerar därför viktigt att sträva mot en så utmärkt blodsocker såsom är möjligt för för att minska risken.

    Njurarna är ett del från kroppens "reningsanläggning". De filtrerar ut dem vattenlösliga gifter som bildas vid ämnesomsättningen. De medverkar till reglering av blodtryck och kroppens surhetsgrad samt salt-, vätske- och kalkbalans. Blodbildning existerar en ytterligare funktion.

    När blodsockret är förhöjt uppstår kemiska reaktioner inom njurarna vilket gör för att de förmå ta skada. Den allvarligaste skadan drabbar de små blodkärlsnystan liksom filtrerar den vätska likt så småningom återvinns alternativt bildar urin. När kärlväggen skadas från den förhöjda blodsockernivån läcker äggviteämnen ut i urinen. Om detta får gå vidare kan kärlen skadas samt njurarnas reningsförmåga försämras. 

    Förutom en högt blodsocker kan även ett högt blodtryck påverka njurarna negativt och leda till mikroalbuminuri, eftersom dem små kärlen lätt skadas om trycket inuti dem blir