Får man ha anhöriga på sjukhuset

En medarbetare som är ledig från jobbet för att vårda en närstående, som har en livshotande sjukdom, kan få närståendepenning från Försäkringskassan.

När kan en medarbetare få närståendepenning?

En medarbetare har rätt att vara ledig från jobbet och ansöka om närståendepenning för att vårda en närstående som har en livshotande sjukdom. Som närstående räknas medarbetarens familj och närmaste släkt men även andra som hen har nära relationer med, till exempel vänner eller grannar.

Personen som är sjuk har  dagar för närståendepenning som din medarbetare kan dela tillsammans med övriga närstående.

Du behöver inte betala lön till en medarbetare som har närståendepenning, men du kan göra det om du vill. Om medarbetaren får mer än 10 procent av sin normala lön under frånvaron ska hen uppge det i ansökan och det kan leda till att närståendepenningen minskas.

Vad räknas som vård?

Med vård menas att ge stöd till den som är sjuk som ett komplement till samhällets insatser. Vård kan också vara att uträtta ärenden, till exempel att handla mat och mediciner eller att följa med till läkare.

Regeringen har tidigare ansett att besöksinskränkningar överhuvudtaget inte bör förekomma i den frivilliga hälso- och sjukvården. Men enligt JO:s beslut står det nu klart att det kan behövas för att verksamheter ska kunna fungera på ett patientsäkert sätt.

Sjukhus är inte allmän plats och tillträde till lokalerna är beroende av de regler som har utfärdats av den som driver verksamheten. Det innebär i praktiken att endast den som har ett befogat intresse av tillträde till lokalerna har rätt att vistas där.

I det här fallet tog en verksamhetschef beslutet att en anhörig enbart fick besöka patienten, som vårdades frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen, vid särskilt angivna tider. Besökstiderna innebar en begränsning i förhållande till hur den anhörige tidigare fått besöka patienten och till de ordinarie besökstiderna på vårdavdelningen.

Verksamhetschefen ansåg att det rörde sig om åtgärder av rent verkställande art som han var behörig att vidta med stöd av sjukhusets ordningsregler. Men den anhöriga som inte hade fått någon hänvisning om hur han kunde överklaga beslutet valde då att göra en JO-anmälan.

Närståendes delaktighet inom vården - kan jag som anhörig påverka vården?

Tack för för att du vänder dig mot Lawline tillsammans med din fråga!

Som jag tolkar din fråga undrar ni om detta finns tillfälle att påverka den hälso- och medicinsk hjälp som ges till enstaka anhörig.

Patienten besitter bestämmanderätt

Utgångspunkten inom svensk hälso- och medicinsk hjälp är för att vård ej får ges utan patientens samtycke, 4 kap 2 § patientlagen (PL). Utgångspunkten är alltså att detta är patienten själv likt har bestämmanderätt för vårdåtgärder.

Om patienten temporärt inte kunna ge sitt samtycke, mot exempel vid grund från medvetslöshet alternativt annat, besitter hälso- samt sjukvårdspersonal korrekt att ge den hälso- och medicinsk hjälp som behövs för för att avvärja enstaka akut fara som hotar patientens liv eller välmående, 4 kap 4 § PL.

Närståendes korrekt att delta i vårdplaneringen

Hälso- och sjukvården ska således långt likt möjligt utföras i samråd med patienten, 5 kap 1 § PL. Närstående ska dock få ett möjlighet för att medverka nära utformningen samt genomförandet från vården förutsatt att detta är lämpligt och för att det ej hindras från hälso- samt sjukvårdspersonalens tystnadsplikt, 5 kap 3 § PL. liksom närstående räknas enligt förarbeten till patientlagen bland annat