Strängare straff minskar brott
Visst leder strängare straff mot färre brott
Ett vanligt påstående i svensk kriminaldebatt existerar att tuffare straff ej skulle leda till färre brott. Gång på gång upprepar våra ledande kriminologer olika varianter av detta budskap, dock forskningen säger någonting annat skriver Simon Westberg.
Professor Tove Pettersson har mot exempel hävdat att: ”Vi vet allmänt att strängare straff ej ger minskad brottslighet”. Professor Henrik Tham har hävdat att detta inte går att hitta ”några positiva effekter [av hårdare straff] om man ser vid saken inom ett historiskt perspektiv alternativt jämför tillsammans andra länder”. Och professor Felipe Estrada har sagt att ”man ska ej vara alltför optimistisk, ifall man tillsammans längre fängelsestraff väntar sig en konsekvens på brottslighetens omfattning”.
Den ihärdigaste spridaren från detta påstående verkar dock vara professor Jerzy Sarnecki som ungefär vart annat år publicerar sig inom någon från de stora svenska tidningarna med rubriker som: ”Längre straff ger inte färre brott”, ”Skärpta straff fel metod för att minska brottsligheten” och ”Hårdare tag ger inte färre brott”.
Det intressanta med detta påstående existerar dock ej hur ofta det återkomma utan hur lite stöd det fakt
Rapport: Hårdare straff mindre effekt på brottslighet
Hårdare straff har inte någon större effekt på brottsligheten. Det är ett känt faktum men förslagen om straffskärpningar duggar tätt. ”I diskussionsläget nu är mycket fokus på straff. Vi närmar oss ett val och då får man gå i takt med vad väljarna tycker är en viktig fråga”, säger Michael Ländin (S).
Kriminalvården konstaterar i sin nya rapport att straff har en begränsad avskräckande effekt på brottsnivån i samhället, rapporterar facktidningen Publikt.
I rapporten hänvisas till tre antaganden: Straff förväntas avskräcka från att begå brott, den som är inlåst kan inte begå ytterligare brott och straff minskar återfall i brott, till exempel genom rehabilitering under strafftiden.
”Mer stöd finns för att frihetsberövande straff kan minska brottsligheten genom inkapacitering; storleken på den direkta brottsminskningen varierar i olika studier och beror bland annat på vilka individer som frihetsberövas. Vad gäller återfall i brott tyder vissa svenska och nordiska studier på att fängelsestraff i viss utsträckning kan minska återfall i brott, medan andra studier pekar på motsatsen”, står det i rapporten.
Fler straffskä Redaktionsrådet för Tidskrift för Kriminalvård () har utifrån kända fakta och erfarenheter genomfört en analys av Tidöavtalet och dess paradigmskifte publicerad 10 februari
Rapporten visar i sammanfattning:
Regeringens kriminalpolitik innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Paradigmskiftet består i den starka attacken på rättssäkerheten och traditionella svenska rättsprinciper samt att repressionen i hög grad riktas mot barn och unga.
Konsekvenserna av Tidöavtalets förslag och lagstiftning är mycket omfattande. Regeringen genomför och har lanserat minst ett tjugotal reformer, alla med innebörden av straff-skärpningar, tvångsåtgärder och inskränkningar. ”Förebyggande åtgärder” nämns möjligen, men innebär oftast inget annat än ökad repression.
Brottsligheten i Sverige har inte ökat
Är kraftigt ökad brottslighet motiv för ett trefaldigande av antal fängelseplatser? Nej. Den totala brottsligheten ökar inte i Sverige. Ungdomsbrottsligheten har minskat successivt sedan talet. Den allmänna våldsbrottsligheten har minskat. Antalet mord och dråp är lägre än Men det dödliga våldet inom gängbrottsligheten ökar och skjutningar och sprängningar drabbar allmänheten.
Redaktionsrådet för Tidskrift för Kriminalvård () har utifrån kända fakta och erfarenheter genomfört en analys av Tidöavtalet och dess paradigmskifte publicerad 10 februari
Rapporten visar i sammanfattning:
Regeringens kriminalpolitik innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Paradigmskiftet består i den starka attacken på rättssäkerheten och traditionella svenska rättsprinciper samt att repressionen i hög grad riktas mot barn och unga.
Konsekvenserna av Tidöavtalets förslag och lagstiftning är mycket omfattande. Regeringen genomför och har lanserat minst ett tjugotal reformer, alla med innebörden av straff-skärpningar, tvångsåtgärder och inskränkningar. ”Förebyggande åtgärder” nämns möjligen, men innebär oftast inget annat än ökad repression.
Brottsligheten i Sverige har inte ökat
Är kraftigt ökad brottslighet motiv för ett trefaldigande av antal fängelseplatser? Nej. Den totala brottsligheten ökar inte i Sverige. Ungdomsbrottsligheten har minskat successivt sedan talet. Den allmänna våldsbrottsligheten har minskat. Antalet mord och dråp är lägre än Men det dödliga våldet inom gängbrottsligheten ökar och skjutningar och sprängningar drabbar allmänheten.