Adrenalin från binjurarna
Adrenalin
Adrenalin, summaformel C9H13NO3, är en stresshormon samt en signalsubstans som bildas i binjuremärgen och inom vissa nervceller i hjärnan. Adrenalin existerar ett viktigt hormon liksom gör vår kropp redo att flyga eller fly undan eller kämpa mot enstaka fara. Hormonet har hittats hos flera djur samt även hos encelliga organismer.
Den japanska kemisten Jokichi Takamine plats den inledande som lyckades isolera samt rena hormonet år [1] Tre kalenderår senare skedde den inledande syntesen från adrenalin individuellt av Friedrich Stolz samt Henry Drysdale Dakin.[2]
Utsöndringen existerar normalt nedsänkt, men nära aktivering från det sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen från adrenalin ifrån binjuren. Noradrenalin och adrenalin tillsammans tillsammans ett flertal andra ämnen kallas tillsammans för katekolaminer.[3] De samlade effekterna från dopamin samt noradrenalin utgörs främst från effekter ifrån adrenalin samt är:[3]
Medicinsk användning
[redigera | redigera wikitext]På bas av adrenalinets stora inflytande på kroppen kan hormonet fungera vilket ett läkemedel:
- Vid brådskande astmaanfall används adrenalin på grund av att vidga luftrören.
- Vid anafylaktisk chock, vilket orsakas från allergi, sjunker blodtrycket kraftigt och cirkulationen av blod oc
Binjure
Binjurarna(glandulae suprarenales) är organ i kroppen som hos människan sitter precis ovanför njurarna. Binjurarna är endokrina organ, och producerar ett antal viktiga hormoner, bland annat adrenalin och kortisol. En binjure väger normalt omkring 3,5 gram.[1] Den högra binjuren har en trekantig form, medan den vänstra är halvmåneformig.[2]
Sjukdomar i binjuren är relativt ovanliga. Binjurebarkscancer är mycket sällsynt.[3]
Anatomi och funktion
[redigera | redigera wikitext]Binjurarna består av två funktionellt olika delar med olika embryonalt ursprung, barken (cortex), som producerar steroidhormoner och märgen (medulla), som producerar katekolaminer.
Binjurebarken
[redigera | redigera wikitext]Den steroidhormonproducerande barken delas in i tre olika skikt med olika funktion. Dessa skikt är, utifrån och in, zona glomerulosa, zona fasciculata och zona reticularis.
Binjuremärgen
[redigera | redigera wikitext]Binjuremärgens celler har sitt embryonala ursprung i neuralfåran, och dess celler är i princip modifierade nervceller. Detta gör att dessa celler inte kan ta upp energi ur fettsyror, utan måste få det via glukos eller keto
Adrenalin (neurotransmittor): funktioner och egenskaper
Innehåll
V&#;r puls snabbare, v&#;ra sinnen &#;kar, vi andas p&#; ett uppr&#;rt s&#;tt, eleverna vidgas, pulsen &#;kar Vi &#;r alla medvetna om f&#;r&#;ndringarna i v&#;r kropp n&#;r vi &#;r i en stressig situation eller n&#;r vi st&#;r inf&#;r n&#;gon fara, men vad utl&#;ser dessa f&#;r&#;ndringar?
Som alltid &#;r det v&#;r kroppskemi. Det finns olika molekyler som, n&#;r de syntetiseras och b&#;rjar fl&#;da genom kroppen, f&#;r&#;ndrar funktionen hos olika organ och v&#;vnader. Vi pratar om hormoner och signalsubstanser.
Hormoner &#;r molekyler som flyter genom blodet och f&#;r&#;ndrar fysiologin hos olika organ och neurotransmittorer, molekyler som syntetiseras av neuroner som reglerar nervsystemets aktivitet och d&#;rmed modulerar &#;verf&#;ringen av information till hela kroppen.
Det finns dock n&#;gra molekyler som har b&#;de ett hormon och en neurotransmittor roll. Och det h&#;r &#;r till exempel adrenalin, en kemikalie som produceras i binjurarna n&#;r vi &#;r i en stressig situation och vars egenskaper och funktioner vi kommer att analysera i dagens artikel.
Vad &#;r neurotransmittorer?
Adrenalin &#